Nu är vi alla datanördar

Länge var datorer bara en angelägenhet för de insatta, nördarna som ägnade timmar åt att programmera ganska intetsägande animationer, knacka kod och sprida olika typer av spel och program mellan sig. Nuförtiden ägnar många människor, som definitivt inte kan betraktas som nördar, och som ofta har ganska begränsade datakunskaper, flera timmar om dagen åt att hänga på Facebook och Twitter, blogga, spela casino eller att leta information. Hur blev det så här?

Att internet har gjort datorn till en del av informationsinfrastrukturen – minst lika viktig som radio och tv för många människor – är naturligtvis en stor del av förklaringen. Under 90-talet erbjöds många svenskar också att köpa datorer genom sina arbetsgivare, till rabatterat pris. Detta gjorde att datorerna tog plats i de svenska hemmen, och att många unga kunde bekanta sig med dem på ett djupare plan. Samtidigt byggdes bredbandsnätet ut, och många fick nu snabba uppkopplingar.

Sedan spelar det naturligtvis roll att många av de mineraler som används i datorer blivit billigare de senaste åren, och att man dessutom behöver allt mindre av dem. En dator som kostar 5000 idag är därför betydligt snabbare än en som kostade 25 000 för tio år sedan.

När vi sitter vid våra datorer, eller med våra smartphones, bör vi sända en tacksamhetens tanke till den amerikanska myndigheten Advanced Research Projects Agency, det amerikanska militärväsendets forskningsavdelning. Där diskuterade man redan på 60-talet ett världsomspännande datornätverk, och man utvecklade också ett eget nätverk, som döptes till Arpanet. Detta nätverk tjänade som förebild för de amerikanska högskolornas nätverk, som utvecklades till dagens internet.